På vår hemsida står rekommendationer om att spara råvatten och dricksvattenprover som referens för att kunna jämföra med i en händelse när man letar något avvikande. Där står följande:

För analyser av dricksvatten krävs minst två vattenprover à 50 milliliter. Det är en klar fördel om antalet kan dubblas, vilket alltså ger 4x50 milliliter. Tar man även prov på råvattnet blir det även där 4x50ml.

Fråga som inkommer: Finns det en anledning att det ska vara 2 x 50 ml eller kan det lika gärna vara 1 x 100 ml?

Följande svar har vi fått från de som hanterar analys av dessa prover hos oss på SLV:

"Främsta anledningen till att vi skrev så var att vi utgick från vanligt förekommande laboratoriemateriel – i detta fall polypropylenrör med konisk botten (”Falcon-rör”) som finns upp till 50 ml (vad vi känner till). Dessa passar direkt in i vår uppkoncentreringsutrustning dessutom, vilket snabbar på flödet och vi slipper överföra mellan olika kärl. Men jag kan tänka mig att vattenverk har många andra typer av kärl, och är deras minsta på 100 ml så går förstås 1x100 ml bra att spara istället för 2x50 ml.
Eventuella fördelar med att ta 2x50 ml är att man får dubbelprov (för statistiken), det går snabbare att tina enskilda rör, vill man bara ta ut 50 ml så slipper man tina en 100 ml klump (och det blir en extra frys-tina cykel om man sparar de återstående 50 ml), osv.
Men att man tar de kärl man har, är fortfarande mycket bra! Viktigast är att spara prover – alla sätt är bättre än att inte spara alls. Slutsats: det går bra!"