Hej, tack för dina frågor!

Att planera och laga offentliga måltider till många människor är en komplex uppgift där olika faktorer spelar in, exempelvis lagkrav, lokala kostpolicys, budget, kompetens, kök och logistik, anpassningar och önskemål samt beredskapsfrågor. Det finns en bred kompetens i kommunerna att arbeta med de här frågorna och Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för måltider i skolan ger huvudmän (kommunala och fristående) stöd i arbetet.

Det är kommunen eller styrelsen för den fristående skolan som ansvarar för att maten i skolan är näringsriktig. Kommunala skolor måste förhålla sig till lagen om offentlig upphandling, näringsinnehållet i skolmåltiden styrs primärt av menyplaneringen. Utifrån menyplaneringen köps sedan livsmedel till rätterna in. Vid upphandlingen går det att ställa krav om näringsriktighet för enskilda livsmedel. Exempelvis kan kriterierna för Nyckelhålet användas (reglerna för Nyckelhålet handlar om salt, socker, fibrer, fullkorn och fett).

Enligt Skollagen ska skolmåltiderna i alla obligatoriska skolformer vara näringsriktiga och kostnadsfria. Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för måltider i skolan ger vägledning och stöd för att planera och servera näringsriktiga skolmåltider. Riktlinjerna utgår från aktuell forskning och de nordiska näringsrekommendationerna från 2023 (NNR 2023). Enligt NNR kännetecknas hälsosamma matvanor av mer mat från växtriket och lagom med mat från djurriket. Det innebär mer baljväxter, grönsaker, fullkorn, fisk och magra mejeriprodukter och mindre rött kött och chark.

Skollunchen har en viktig roll för intaget av flera viktiga ämnen som barn och unga generellt har svårt att få tillräckligt av. Det gäller exempelvis omega-3-fett, fibrer, fullkorn, D-vitamin, järn och folat. Eftersom olika slags mat bidrar med olika mängd näringsämnen och energi varierar bidraget från skollunchen. Varje enskild måltid behöver inte bidra med alla näringsämnen, det viktiga är vad som serveras - och vad eleverna äter upp - över tid (veckor och månader).

Åldersanpassade referensvärden för energi- och näringsinnehåll i en genomsnittlig skollunch finns att läsa på s.34 i Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för måltider i skolan.

På sida 36-37 i riktlinjerna kan du läsa mer om näringsämnen som kan vara svårt att få tillräckligt av (exempelvis folat) och vilka livsmedel som är bra att servera i skolmåltiden.

I tabell 3 (s.40-45) i riktlinjerna finns information om livsmedelsval vid planering av näringsriktiga skolmåltider. Bland annat rekommenderar Livsmedelsverket att det serveras fisk och skaldjur minst 1 gång i veckan, bland annat för att de bidrar med protein, fleromättat omega-3-fett, D-vitamin, järn, vitamin B12, jod och selen. Vad gäller ägg så bidrar de med näring och kan ingå i en varierad meny. Livsmedelsverket rekommenderar inte att barn äter rätter som helt består av lever eller njure på grund av höga halter av kadmium. Rätter med en mindre andel lever kan dock vara en bra källa till järn. Livsmedelsverket rekommenderar att man i skolan serverar smörgåsfett och matfetter som uppfyller kriterierna för Nyckelhålet bland annat då dessa kan vara en bra källa till omega 3-fett.

Barn och unga behöver äta en varierad kost för att få i sig de näringsämnen som de behöver. Det är viktigt att barn och unga äter varierat även vid måltiderna utanför skolan, skolmåltiden står endast för ungefär 30 procent av barns dagliga behov av energi och näringsämnen över en fyraveckorsperiod. Eventuella näringsbrister behöver hanteras av vården och är inte något som Livsmedelsverket har rådighet att följa upp. I tillägg kan nämnas att Livsmedelsverket föreslår att man inför screening av unga tjejer inom elevhälsan för att fånga upp de med järnbrist.

I Hanteringsrapporten till de nationella riktlinjerna för måltider i skolan kan du läsa om bakgrunden till rekommendationerna i riktlinjerna.

Med vänliga hälsningar,