Budskapsplattform för debatten om kött vs vego i skolmaten. 

Dokumentet är avstämt med Eva Corp och Elin Sandström/HLK.

Bakgrund

Sedan en tid har det pågått en debatt om skolmaten där kommuner kritiseras för att utsätta elever för ”tvångsvegetarianism”, bland annat genom helvegetariska dagar i skolan. Vegetarisk mat beskrivs som något eleverna inte tycker om, och att eleverna därför går hungriga och inte orkar med skoldagen.

Kritiken kommer från både föräldrar och elever samt från partipolitiskt håll. Peter Kullgren och Kristdemokraterna (Kd) är drivande i kritiken, men den politiska debatten sker också på kommunal nivå. Kullgren uttrycker att han vill att ett animaliskt alternativ ska serveras varje dag, och Kd planerar att ta fram ett ”matmanifest” inför valet som tydliggör detta. Även Sverigedemokraterna är aktiva i frågan om kött i skolmaten, både på nationell nivå och lokalt.

Tonläget är bitvis högt. Livsmedelsverkets riktlinjer för skolmåltider har inte varit i direkt fokus för kritiken, men eftersom media vill att vi kommenterar debatten påverkas vi ändå. Kritiken har lyfts på ledarplats i flera tidningar och i många lokalmedier.

Talesperson

Elin Sandström/HLK och ev Emelie Elin/DK

Talepunkter

• Skolmaten i Sverige är generellt väldigt bra – ofta har eleverna flera rätter att välja på och en fin salladsbuffé. Det som är utmaningen är att få till en lugn och trivsam miljö i skolrestaurangen. Idag är det många elever som skippar skollunchen, inte för att maten är dåligt utan för att det känns otryggt och stökigt i matsalen.
• Maten i skolan är till för barnen och det är viktigt att de kan äta sig mätta både för sin hälsa och för sin skolprestation. Skolan behöver därför jobba med att få eleverna att vilja gå till matsalen, bland annat genom att involvera eleverna mer.
• Det är olyckligt med den polarisering som har blivit kring kött och vegetariskt. Vi vill vara tydliga med att man kan servera något animaliskt – fisk, kyckling, ägg eller kött – varje dag i skolan och samtidigt följa våra riktlinjer. Det går också att servera hybridrätter som kombinerar animaliskt med vegetabilier. Men sen är det självklart också bra om det kan finnas ett vegetariskt alternativ, för dem som vill ha det.
  
• Vad gäller rött kött och chark har vi även tidigare rekommenderat att kött och chark ska begränsas i skolan, eftersom en hög konsumtion av rött kött, särskilt av chark, bidrar till ökad risk för tjock- och ändtarmscancer och hjärt- och kärlsjukdom. Måltidscheferna särskilt har efterfrågat en större tydlighet kring kött och chark eftersom rekommendationen att ”begränsa” uppfattas som otydlig och svår att förhålla sig till. 
  
• Våra riktlinjer och kostråd bygger på bred och aktuell vetenskaplig grund, sedan kommer självklart vetenskapen utvecklas över tid och det följer vi. Vi är inte heller ensamma om att ge den här typen av rekommendationer. De andra nordiska länderna har liknande kostråd, och även många länder i Europa, det gäller även rådet om kött.

Talepunkter Beredskap

• Det finns inte någon motsättning mellan hälsosam livsmedelskonsumtion och en ökad svensk livsmedelsproduktion.
• Beredskapen behöver stå på flera ben, från livskraftiga och robusta verksamheter till beredskapslager av livsmedel och andra varor. Det är viktigt med en stark inhemsk livsmedelsproduktion. Det, tillsammans med t.ex. transporter och energiförsörjning, är en viktig förutsättning för en god livsmedels- och dricksvattenförsörjning i kris och krig.
• Den analys som gjordes när vi uppdaterade kostråden för vuxna visar att råden inte kommer att påverka beredskapen negativt. Däremot ser vi att en friskare befolkning skulle vara positivt för vår motståndskraft.

Frågor och svar

Vad säger ni om ministerns kritik mot vegetarisk mat i skolan?

Det är olyckligt med den polarisering som har blivit kring kött och vegetariskt.

Vi vill vara tydliga med att man kan servera något animaliskt – fisk, kyckling, ägg eller kött – varje dag i skolan och samtidigt följa våra riktlinjer. Det går också att servera hybridrätter som kombinerar animaliskt med vegetabilier. Men sen är det självklart också bra om det kan finnas ett vegetariskt alternativ, för dem som vill ha det.

Ministern ifrågasätter ju forskningen bakom era riktlinjer, vad säger ni om det?

Våra riktlinjer och kostråd bygger på bred och aktuell vetenskaplig grund, sedan kommer självklart vetenskapen utvecklas över tid och det följer vi. Vi är inte heller ensamma om att ge den här typen av rekommendationer. De andra nordiska länderna har liknande kostråd, och även många länder i Europa, det gäller även rådet om kött.

 

Landsbygdsminister Peter Kullgren vill att elever ska erbjudas ett alternativ med kött, fisk eller fågel varje dag. Vad anser ni om det?

Det går jättebra att servera något animaliskt – fisk, kyckling, ägg eller kött – varje dag i skolan och ändå följa våra riktlinjer. Man kan även servera hybridrätter som kombinerar animaliskt med vegetabilier. Men sen är det självklart också bra om det finns ett vegetariskt alternativ, för dem som vill ha det.

Vad säger era riktlinjer om kött i skolmat?  Varför just 125 gram i veckan?

Den nya rekommendationen är att gärna servera kött, men inte för mycket. Rekommendationen är att servera upp till 125 gram tillagat rött kött i veckan, eller 500 gram på fyra veckor (tillagad mängd). Mängden kan skolköken fördela på ett sätt som passar menyplaneringen. För chark ges ingen mängd. 

Den nya mängden baseras på att skolmåltiden utgör ungefär en tredjedel av elevernas närings- och energibehov. För att barnen även ska få utrymme att äta rött kött hemma rekommenderar vi 125 gram tillagat rött kött och chark i veckan i skolmaten.

Varför har ni infört nya riktlinjer för rött kött och chark i skolmåltiderna? 

Vad gäller rött kött och chark har vi även tidigare rekommenderat att kött och chark ska begränsas i skolan, eftersom en hög konsumtion av rött kött, särskilt av chark, bidrar till ökad risk för tjock- och ändtarmscancer och hjärt- och kärlsjukdom. Rådet utgår från den vetenskapliga grunden och finns även i många andra länder.

I dialog med måltidschefer har de särskilt efterfrågat en tydlighet kring kött och chark eftersom rekommendationen att ”begränsa” uppfattas som otydlig och svår att förhålla sig till.

Ökar verkligen rött kött risken för tarmcancer?

Evidensen för att oprocessat rött kött ökar risken för tjock- och ändtarmscancer bedöms vara stark och risken är linjär, vilket innebär att ju mer kött man äter desto mer ökar risken. För chark är evidensen ännu starkare och riskökningen större än för oprocessat rött kött. Rekommendationen i de nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023, som tas fram av Nordiska ministerrådet) om högst 350 gram (tillagad mängd) rött kött och chark i veckan baseras på en sammanvägning av köttets bidrag med näring och risken för cancer.

Förespråkar ni helvegetariska dagar?

Livsmedelsverket har tidigare rekommenderat att ett vegetariskt alternativ serveras varje dag, som en av flera rätter. Idag öppnar vi för mer flexibilitet där kommunerna kan anpassa menyn efter sina förutsättningar. Det går till exempel bra att servera något animaliskt – fisk, kyckling, ägg eller kött – varje dag i skolan, och man kan gärna servera hybridrätter som kombinerar animalisk/t med vegetabilier. Men det är självklart också bra om det kan finnas ett vegetariskt alternativ.

Varför vill ni att skolor ska servera baljväxter oftare?

Vi rekommenderar att skolorna erbjuder baljväxter varje dag, i salladsbuffén, i maten eller både och. Det här är något som de allra flesta skolor redan gör.

Är det här främst ett hälsoråd, ett klimatråd eller båda?

Riktlinjerna utgår från hälsan, dvs. vad barn och unga behöver för att växa, utvecklas och må bra. Våra råd/riktlinjer vilar på en bred vetenskaplig grund och utgår från vad som är bra på både kort och lång sikt.

Vad säger ni till kritiker som menar att elever inte äter den här typen av mat?

Vi säger att maten i skolan är till för barnen och det är viktigt att de kan äta sig mätta både för sin hälsa och för sin skolprestation. Skolan behöver därför jobba med att få eleverna att vilja gå till matsalen och äta maten. Det kan man göra genom att skapa trygghet och delaktighet kring maten. Det handlar om att eleverna har tillräckligt med tid att äta, lugn och ro i matsalen, närvarande vuxna, men också att ge eleverna kunskap, involvera dem i menyplaneringen och miljön i skolrestaurangen, eller att de är med i köket.

Våra riktlinjer syftar till att maten som barnen äter ska vara bra för dem. För den som inte är van att äta mycket grönsaker och baljväxter kan det behöva få ta tid att vidga sin smakpreferens.

Vad säger ni om statsrådets hänvisning till forskning om att många flickor inte får tillräckligt med järn – och det skulle motivera mer kött i skolmåltiderna?

Det är vanligare med järnbrist bland tjejer som äter mindre kött, men järnbrist förekommer både bland de som äter mindre än 350 gram tillagat rött kött och chark, och bland de som äter mer än 500 gram per vecka.  En högre konsumtion av kött skulle alltså inte ta bort problemet med järnbrist. Därför krävs även andra insatser än anpassning av kosten för att minska förekomsten av järnbrist. Vi föreslår att man inför screening av unga tjejer inom elevhälsan för att fånga upp de med järnbrist.

Vi ser också att när tjejerna kommer upp i högstadiet äter de mindre riktig mat i skolan, så ett viktigt sätt att öka deras näringsintag är att motivera dem att äta mer mat i skolrestaurangen.

Rådet om att äta mer baljväxter är inte förenligt med att stärka svensk beredskap, eftersom kikärtor mm inte odlas i Sverige – hur ser ni på det?
För att ersätta den import av baljväxter som huvudsakligen används direkt för livsmedelskonsumtion med svensk råvara, skulle odlingen i Sverige behöva öka med 8000 hektar. Motsvarande areal för att tillgodose den ökade efterfrågan på växtbaserat protein i livsmedel beräknas omfatta mellan 8 000 och 12 000 hektar. Jordbruksverket bedömer att det finns tillräckligt med tillgänglig areal för att uppfylla dessa behov (Jordbruksverket, 2022). Källa: Kostrådshanteringsrapporten